Gott Nytt År!!

Vilket härligt väder det har varit idag!
Vi (Håkan, Micke, Ambra och Vilja) var ute och letade fasan idag. Tanken är att Ambra ska få lära sig att hjälpa till att stöta upp fasanerna vid jakten. Det kommer inte bli fråga om någon riktig spaniel jakt utan det kommer att vara andra premisser, men det duger för den jakt vi har här.
Hon jobbade på rätt bra, men jag är inte så säker på att hon visste vad hon letade efter... Men jag tror att skulle hon få upp en som vi kunde skjuta, så skulle hon förstå sedan.
Ni spaniel ägare vrider väl på er när ni läser detta, men det är bara att inse att Ambra kommer inte att gå som en spaniel, hon har gått för mycket på apportsök och ingen av oss har lust att lägga ned det arbete som krävs, det är inte värt det med henne. Men skulle det komma in en spaniel eller stående i detta hus så skulle det självklart tränas...
Men tyvärr ville inte fasanerna visa sig.. Vilja fick studsa med ett tag för att försöka hitta något också, men henne skickade jag inte utan hon fick bara springa och leka. Jag vill inte förstöra hennes sök, och jag vill heller inte att hon ska användas till detta nu. Hon och jag ska ju starta på jaktprov i vår är tanken... ojoj.

Nu vill jag avsluta med att önska er alla

Ett Gott Nytt År!!!

/Caroline

Skoj med kameran

Idag har Håkan varit ute hela dagen och jagat, men djuren var tursamma idag. Jag mest suttit framför datorn och fixat med bilderna från Afrikaresan, jag var också ute en sväng med kameran. Nedan visar jag en bråkdel av de kort jag tog.

Frost!

Härlig frost!



Ambra och Vilja bakom frosten



Ambra


En vintrig pelargon

Håkan mfl. på jakt

Frostiga buskar

En frusen fågel i rabatten

Denna bild gör mig sorgsen...

Ljusfatet

Denna gillar jag själv. Det belv bra med det suddiga från fönstret bakom.


Amaryllis attackerad av adventsstjärna


Kom gärna med kommentarer till mina bilder!

/Caroline

Jul

Nu var det ett tag sedan igen, men det har varit bråda dagar inför julen och under julen har jag även ägnat en hel del tid till att bara slappa.
Vi hade folk här på julafton, 9 stycken var vi och hundarna trivdes alldeles utmärkt. De lyckades tom välta ned mormor i hundbädden, hu. Tur att hon ramlade mjukt... Ambra och Vilja tyckte att det var jätteskoj att hon ville leka med dem... Som tur är gjorde hon sig inte illa!

Familjen samlad på julafton!

Håkans pappa Bo och mormor

God hemmagjord Toblerone det här tycker svärmor.

Det varma på julbordet

Vilja hjälper tomten att läsa rimmen på paketen

På juldagen kom mamma och Roger och Håkans pappa och Rosie och Seftan och hjälpte till att äta upp resterna och sedan blev det en match i TP. Grabbarna vann denna gång (vilken absolut inte är givet), men de hade och hjälp av Håkans pappa Bosse, så de var en mer. Men det börjar bli dags att hitta något annat roligt sällskapsspel. Är det någon som har ett bra tips??

Ambra alldeles isig efter ett bad i ån på juldagen


Även Vilja badade lite

I dag har Ingela, Mats och Filippa varit här och med var såklart Siri och Zelda. Ambra och Zelda är ju kullsyskon och har nog inte träfftas sedan de var runt året. Det gick hur bra som helst för dem att umgås, det är så underbart att se. Tom låg de och sov bredvid varandra ett tag.

Vilja och Siri var det som vanligt full fart på.

Ingela och jag var ute med Ambra och Zelda och tränade lite dirigeringar. De var mycket duktiga båda två. Det är riktigt roligt att se Zelda arbeta och hon är mycket lik Ambra. Mycket eget huvud och kanske kan man komma ifrån att bli för mycket styrd över? Men samma glädje och tryck har hon!

Alla släktingar på golvet i köket när Håkan lagar mat

En avslutande bild på vår brasa.

/Caroline

Rapport från Stora Stockholm & resten av veckan

I måndags var jag till veterinären med Ambra. Hon var stressad som vanligt, men vi var i god tid och vi fick också vänta ca 15 minuter på veterinären. I väntrummet satt tre chihuahuor och knorrade. En av dem stod på sin husses ben och visade verkligen att han ägde väntrummet. Ambra tittade lite på dem och viftade på svansen, sedan brydde hon sig inte mer. Det är så härligt med flattar!!
Men för att komma tillbaka till chihuahuan, varför låter vissa ägare sina hundar få tillåtelse att ta över världen så där? Kan inte de vara på golvet som alla andra hundar? Det är inte så konstigt att de bli så kaxiga om de hela tiden får titta på alla andra uppifrån. Jaja, nu vet jag att detta inte gäller alla dessa hundar, jag vet att de finns de som har chihuahua som är väldigt medvetna och duktiga med sina hundar, men det är ju de andra man lägger märke till…
Ambra igen. Vi kom in till veterinären och vi fick gå fram och tillbaka i en korridor för att han skulle kunna titta på henne. Hon lugnade sig rätt snabbt, men hon är rätt rolig. Så fort vi vände åt hållet som var ut gick hon i pass, och på väg in i trav. Veterinären skrattade åt henne och tyckte det var lite roligt att hon gjorde så gång på gång.
Hur som helst så tittade han och kände igenom henne och konstaterade att det inte är något ortopediskt fel på henne. Skönt! Men vi vet fortfarande inte vad som orsakade att hon inte kunde röra sig ordentligt för några veckor sedan. Men återkommer det kommer jag att kräva en grundlig utredning.

I söndags var vi på Stora Stockholm och tittade. Det var utställning och Ragnhild Uhlin dömde tikarna. Jag tror att alla som har flatt vet vem hon är, hon har kennel Almanza som nog är den största flattkenneln inom utställning. Jag var lite nyfiken på att se vad för hundar hon dömde fram, men det var så mycket annat att titta på så det blev aldrig att jag fick något grepp.
Vi tittade lite på freestyle uttagningen för landslaget. Det är riktigt kul att titta på och de är mycket duktiga. Se bilder på de jag såg nedan.
Efter det var det dags för jakthundsuppvisning. En jaktcocker (Red Garlic’s Dippa) och två labradorer och en golden visade upp sig. De kastade ut lite granris i finalringen och så visade de traditionell linjeträning kan man säga. Det var mycket kul att se, även om jag sett det ute i naturen också! Risk kanske fanns att de som inte var insatta tyckte att det var lite rörigt, men vi förstod precis och det var mycket duktiga förare och hundar!

Efteråt åkte vi till Skärholmen och Kungens Kurva för att handla lite julklappar. Det är så roligt tycker jag, även om det kan vara lite klurigt. Jag har några kvar att inhandla, men jag hoppas att alla kommer att bli nöjda!

I dag var det julbord på jobbet. Ojoj så mycket mat! Men det är ändå inte så mycket för en vegetarian att äta på det traditionella julbordet…
Men lax, omelett och chokladkaka fick jag i mig!

I kväll var vi ut och tränade med hundarna i mörkret. Tränade hörselmarkeringar. Nu var det en ljus kväll så det är mycket möjligt att de såg en del också, men vad duktiga de var att lyssna. Man såg direkt att de tog ut riktningen på dunsen. Lilla Vilja var också duktig, men att göra en dubbelmarkering på det sättet blev lite för svårt, men hon jobbade på och fick ta den på ett sök istället.
Var lite sugen på att lägga ett sök också, men bestämde mig för att låta bli. Jag vill inte att Vilja kommer på dumheter i mörkret när jag inte kan se henne.
Jag ser verkligen fram mot julledigheten, då ska jag träna mycket hund!

Lilja Fredrikson med Goa


Kung Fu Fighting med Linda Laikre och Holly

Marcus Karlsson med Elvis

Annika Hamilton med Albert




Linjeträning inomhus

Ett tydligt linjetag till en grankvist!

/Caroline

Vilket skitväder!

När jag vaknade i morse så var det äntligen lite vitt på marken igen! Men jag vet inte jag, när det ändå är plusgrader och bara blir slask, vill man ha snö då??
Jag vill ha en meter snö och minst 10 grader kallt!!

Har just varit ute med hundarna en sväng. Tänkte att jag skulle vara smart och gå ute på åkern där det är öppet och inte så mörkt (jag har ingen bra ficklampa). Sklof sklofs sa det och oj så hundarna såg ut! Jag torkade och torkade och det var bara lera... Så mina nytorkade golv, ja, de ser inte så nytorkade ut längre.

I tisdags återupptog vi tävlingslydnaden. Kul att träffa Kicki igen som jag inte träffat sedan i somras. Ingela och lilla Siri var också där, hon har blivit så duktig lilla Siri, påminner mycket om Vilja ;-).
Ambra hade stora bekymmer med precisionen. Men det är ju såklart mitt fel. Vi har inte tränat på länge och jag tror ända att detta med precision är färskvara. Hon var dock mycket följsam tycker jag. Hängde med, höll kontakten bra med mig, men att gå i nån position, glöm det matte sa hon. En gång var hon bara tvungen att springa och hälsa på Ingela, vilket i sin tur lede till en kort löpa med Siri, men annars skötte hon sig finfint!
Jag hoppas att hennes vilja att vara till lags håller i sig ett tag, gärna in på våren då förhoppningsvis Ida ska starta henne.

Förhoppningsvis så kommer jag att starta Vilja då. Jag tror att hon kommer att klara det, så länge jag lägger upp en bra träningsplan och följer den nu under vintern och våren.
Lite finslipningar behövs. Dels är det hanteringen av viltet, att de ska hamna i min hand och att man inte ska lägga ned och ta om. Sedan är det söket. Hon behöver mer rutin och framför allt uthållighet. Hon har ett enormt sug ut och kan använda sin näsa. Men jag är så orolig för att hon ska lägga av. Hon har inte gjort det på evigheter nu, men jag är ändå livrädd varje gång, och det kan ju såklart påverka henne!
Sedan är det fotgåendet, hon är följsam och är kvar hos mig, men det blir inte det där avslappnade, när hon bara ligger där vid sidan. Utan det blir lite hoppande, behöver påminnas osv.
Hmm, jag börjar se en trend… Kan detta med fotgåendet bero på mig månne?? ;-)
Men klaffar bara de här tre punkterna, så tror jag att hon kan göra riktigt bra ifrån sig på ett nybörjar prov!

Bilder på våra nya tapeter har efterfrågats, håll till godo! Tyvärr matchar inte sängkläderna, men jag har ett matchande överkast som tyvärr är smutsigt. Ska försöka hitta någon vänlig själ med stor tvättmaskin som kan hjälpa mig…
Sedan ska en matta in också, en rya har jag tänkt mig… Jag trodde aldrig att jag skulle skaffa en sån, men jag är så otroligt sugen på en brun!

Tapeten....

Och rummet i sin helhet

Jag vill slutligen också säga grattis till Ingela!! Du vet varför! ;-)

/Caroline

Tid

Fakta; Julafton infaller den 24 december, varje år faktiskt. Jag har upplevt 27 stycken och alla har varit den 24 december. Ändå, är jag helt oförberedd på att det kommer! Jag har haft 362 dagar på mig sedan förra julen, och ändå har jag idag, dagen före första advent städat som en galning. Och tapetserat det sista i sovrummet...

Jag kan ju tillägga att jag fortfarande inte är riktigt klar...

Jag tror helt enkelt inte att det är bra att ha för mycket tid på sig! 362 dagar är alldeles för lång tid. Det är som att bo nära stationen tex, då får man ändå springa till tåget...

Fast, man kan också tänka så här, den 24 december kommer, även om jag inte har torkat alla kökskåp, rensat alla papper på kontoret och tvättat igenom hela tvättkorgen. Jag lovar!

Och det finns ju roligare saker att göra. Vi har bestämt oss för att köpa en ny säng, så imorgon skiter jag nog i städandet och åker ut och letar efter en sån istället!!

I går var Håkan och jag på chokladprovning som vi fårr i bröllopspresent. Oj, jag mådde lite illa när jag åkte därifrån, jag åt så mycket choklad! Men jag köpte med mig lite hem också, och idag fick jag i mig lite till! :-) Det var på chokladfabriken på söder och det var en riktigt trevlig kväll och de hade en bra butik med stort utbud av olika praliner och annan choklad. Jag kommer nog att hälsa på där fler gånger...

Visst är det skit att snön försvunnit?? Så här kommer några härliga bilder att drömma tillbaka till!!

Söta tjejer

Snöbus är det bästa som finns!

I synnerhet när husse är med och busar!

Cujo är rena knähunden jämfört med detta monster!! :-)

/Caroline

Foto

Först vill jag bara säga till alla som undrar att Ambra är sig lik. Man märker inte av att hon har ont, möjligen är hon lite slöare på morgonen, men hon är väl som halva familjen… Besöket hos specialisten är uppskjutet till den 8/12.

Just nu funderar jag mycket på foto. Både fotografering, ramar, passepartouter, album, vilka kort ska jag välja osv.
Det är i alla fall avklarat nu vilka kort vi ska ha från fotografen till vårt album och det är också klart vilken bild som ska vara i tidningen. Håll utkik nästa vecka…
Men jag vill göra något med ”våra” bilder också. Ett vanligt album är redan införskaffat, så jag måste välja ut 200 bilder som får plats där. Det blir svårt. Men jag vill också göra ett proffsigt album. Ni vet ett sånt där med passepartouter i olika storlekar. Är det någon av er som vet var man kan hitta dem?
Nästa problem med kort är förstoringar från Afrikaresan. Hur ska jag kunna välja där?
Jag är helt inne på kvadratiska kort, men ska jag ha en rektangulär ram till?? Jag tror att det kan bli snyggt. Det blir symmetriskt, men ändå inte. Och ni vet ju att hela jag är asymmetrisk.
Har hittat en tillverkare av passepartouter i Tyskland som jag funderar på att beställa av. Någon som vet någon bra i Sverige?

För grejen är, ska man nu ta en massa bilder måste man ju göra något med dem!! Och det är bara att inse att jag inte kommer att visa mina bilder på någon tjusig utställning, så då får jag väl tvinga på den som jag bor med att titta på dem varje dag, och även de som kommer och hälsar på.
Jag är jätteinspirerad att gå fotokursen. Har hittat en trevlig sida också, www.fotosidan.se där man kan lära sig massor. Och framförallt kan man titta på medlemmarnas foton som de har lagt upp. Oj, så duktiga vissa är! Jag är fascinerad över hur de kan komma på att ta dessa bilder. En tjej hade hällt ut vatten och olja på en CD-skiva och tagit en makrobild. Hur läckert som helst!
Min gräns går dock vid olika tolkningar. Jag kan titta på en bild och tycka att den är vacker, ful eller intressant, eller så kan jag bli fascinerad över hur fotografen har jobbat med ljuset eller helt enkelt bildkompositionen. Men att tolka vad bilderna säger klarar jag inte av, inte på någon hög nivå i alla fall. Visst känslor, uttryck osv, men när vi börjar prata livets förlopp och det är en bild på ett äpple, då hänger inte jag med!

Så nu har jag flera spännande projekt framför mig med album och inramningar från bröllop och bröllopsresa. För i vår ska jag kursa och sedan blir det massor av bilder!
De bilderna nedan är inga direkta ”bra” bilder ur fotografsynpunkt, men titta så söta figurer som poserar på dem! Håll till godo!

Bus i snön är bäst!

Man kan inte se vem som är yngst...

Ambra och en nyfiken Siri

Vi springer alla tre!

Ambra har övertaget

Ambra så söt!!

En vilopaus, Siri passar på att mumsa snö.

Siri, Ambra och Vilja poserar i snön...


..men bara Ambra kan sitta kvar en längre stund

/Caroline

Pepparkaksbak

I dag har jag vart hos mamma och bakat pepparkakor. Ja, jag kan hålla med om att det är lite tidigt, men nästa helg kan vi inte och helgen efter det är det första advent! Och vi brukar vilja ha pepparkakorna till glöggen då.

Mormor var med också. När mamma och jag bakade tänkte vi att hon kunde titta på bilderna från bröllopet jag lagt upp på vår hemsida. Hon kan sitta och klicka fram bilderna själv tänkte vi. Det vi inte tänkt på var att min mormor är över 80 år, har det lite jobbigt med sina händer och tillhör inte data/TV-spels generationen. Det var inte självklart hur man hanterar datamusen! Jag tror aldrig att jag har förklarat för någon förrut hur man gör, det var en intressant erfarenhet. Men jag måste säga, för att aldrig någonsin hanterat en dator eller spelat TV-spel, tycker jag att min mormor fick till det riktigt bra och hon klarade det. Med ett smart tvåhandsgrepp klickade hon sig runt alla bilder.

I går anmälde jag och Ingela oss till en fotokurs på folkuniversitetet. Den börjar i februari och tar upp det grundläggande inom fotografering med systemkamera. Jag längtar!!

Pepparkakor i mängder!

Bakbordet

Ikväll överraskade min man mig med chokladmoussetårta från RC choklad. Så nu ska jag sluta skriva och gå och njuta av den!!

Chokladmoussetårta från RC choklad

Jag smakar gärna säger Ambra!

Se, nyttiga bär!

/Caroline

Plast, pyssel och en inte helt ok hund...

Ja, jag har fått lite påpekanden igen att det var ett tag sedan det kom ett inlägg…
Ja, det som har hänt senaste tiden är att jag har jobbat mycket, usch så snabbt man kommer in i vardagen igen!!

Var på Tupperware-party i veckan hemma hos Jessica. Det är ju lite speciellt med dessa partyn alltså. Det var trevliga människor och gott fika, och just det praktiska med tupperware säger jag inget om. Men, att för att få köpa den produkt jag verkligen ville ha (en silikonform som man kunde göra små chokladgodisar eller minimini muffinsar i) var jag tvungen att handla för 450 kr, och då kostar ändå formen 149!! Men det fungerar ju, jag gick på det…

En pysselkväll med pysselgänget blev det igår kväll. Så skoj att få träffa alla igen och få börja pyssla. Glasmålning var det på schemat och en glaslykta hann det bli. Före jul nu är tanken att vi ska hinna testa lite mosaik och kanske göra lite julkort eller en dörrkrans?

Något tråkigt har hänt med Ambra. I lördags kväll när vi skulle gå ut kom hon inte, och det är lite konstigt! Jag gick in i sovrummet och såg henne sitta mitt i sängen utan att komma någon vart. Frambenen gick men inte bakbenen. Jag blev jätterädd och trodde att hon blivit lam! Håkan lyfte ned henne från sängen och hon kunde stå, men när hon gick hängde bakdelen inte riktigt med och hon vinglade. Efter att ha rådgjort med veterinär på Ultuna bestämde vi oss för att avvakta. På morgonen efter behövde hon också hjälp att komma upp. Just att resa sig eller sätta sig hade hon väldigt jobbigt med. Men när dagen gick blev hon piggare och på eftermiddagen talade hon om för Husse att hon ville ha ett godissök, vilket hon fick. Hon har dresserat oss mycket väl.
Vi bokade ändå in en tid hos ”vår” duktiga veterinär Marie på Djurakuten och vi var där i går kväll.
Stackars Ambra är så stressad hos veterinären, och jag tycker att det blir värre för varje gång. Det har nog blivit för mycket med all allergiutredning och så var det otäckt tyckte hon när de skulle ta bort stygnen efter att de opererat bort en plupp i rumpan. I går var hon så stressad att hon hade feber, 40,5, vilket inte är jättemycket för en hund, men feber. Sköterskan menade att så mycket feber kunde de inte få av stress, men både jag och veterinären var ganska säkra på att det var det. Ambra är inte som alla andra!
Hon klämde igenom henne men kunde inte känna något, hon fick böja ordentligt på lederna vilket man inte brukar om de har ont i ryggen. Men hon var också väldigt spänd, om det bara berodde på stressen eller… Det vet vi inte. Den 24 november ska vi i alla fall få träffa en specialist som ska få titta på henne och det känns bra.
Det är så jobbigt när vovvarna inte mår bra. Man kan inte fråga och de kan vara riktigt svåra att läsa. Och Ambra är en sådan hund som det skulle behöva göra mycket ont på för att hon inte skulle hoppa och fara runt.

Suck, Ingela lämnade över en katalog från Party Lite igår. Ojoj, så sugen man blir på att handla, jag förstår inte! Men de har så mycket fina ljus och de luktar ju så gott. Visst, jag gör egna, men det är ändå inte samma sak. Superfin ljuslykta hittade jag också, där man kan stoppa i lite vad man själv vill. T.ex. höstlöv eller granbarr!!
Tur att jag inte själv ska dit och lukta på allt, då kan det bli som på tupperware partyt….

Igår kväll var det middag på Akropolis i Uppsla med alla funktionärer från hundklubben. Det är så roligt med en grupp med så olika männsiskor som troligen inte hade gått ut och ätit tillsammans om man inte hade haft hundarna som det gemensamma intresset. Det var riktigt trevligt och och vi diskuterade lite nya former av kurser som jag tror skulle passa mig perfekt. Jag hoppas att jag efter min utbildning får en chans att hålla en sådan kurs. Jag tänker mig en typ av vardagslydnadskurs med inslag av aktivering. Typ aktivera din hund i vardagen eller nåt. Man får in en bra vardags/skogslydnad och kan även introducera olika aktiviteter som spår, apportering och annat skoj.

/Caroline

Resedagbok

2008-10-09
Ankomst till Nairobi

Vi lämnade Arlanda klockan 21.00 lokal tid. 7.50 landade vi i Addis Abeba och därifrån gick vårt anknytningsflyg till Nairobi.
Jag vet att Afrika och Indien inte är samma sak, men jag kan ändå inte låta bli att jämföra. Redan på flyget kändes det organiserat. Människorna var väldigt trevliga. När vi kom till flygplatsen och skulle ansöka om visum behövde vi en penna. Vi bad en personal om en, och hon hjälpte oss att fylla i alla papper! Smidigt gick det sedan att ta sig igenom alla kontroller, få våra väskor och träffa våra chaufförer.
Trafiken var inte riktigt som hemma, men jämfört med Indien var det rena trafikskolekörningen…
Men trafiken var intensiv och vi åkte mitt i någon lunchrusning, så för att citera vår chaufför ”To drive this way, you must bee a good driver”. Och det ligger något i det…
Vi kom fram till vårt hotell och har fått ett mycket fint rum, fortsätter det att hålla denna standard så…
TV och internet har vi på rummet, synd att inte laptoppen var med. Men vi kan titta på AFV (Americas funniest home videos), dubbat!! Och inte bara det att de har dubbat programledaren, även de inskickade bidragen är dubbade! Helt konstigt, men rätt kul att titta på…
Det fanns flera vegetariska alternativ att välja på vid middagen och Håkan fick en biff med pommes, så han är nöjd.
Första kvällen här i Afrika har varit lugn. Nu ska vi krypa ner i sängen och titta på TV så vi orkar upp imorgon. Vad spännande det ska bli med safari!!

Elefant i Masai Mara

Lejon i Masai Mara

2008-10-10
Till Masai Mara

Vi lämnade Nairobi tidigt och begav oss mot Masai Mara. På vägen stannade vi och tog kort på Rift Valley. Fick då en förklaring av en man om vad vi såg och sedan ville han givetvis sälja souvenirer till oss. En elefant valde vi och blev såklart helt lurade. 2000 KES betalade vi. Vi måste bli bättre på att pruta!
Vi stannade sedan i Narok, en liten stad på vägen, för att köpa vatten. Jag behövde gå på toaletten och fick sällskap av Mike dit. Det var den värsta toalett jag någonsin varit på! Med alla toaletter i Indien inräknade! Ett hål i golvet som var trasigt så gudarna vet var allt tog vägen, och spola det gick inte, och hade av synen heller inte gjort det på ett tag. Mike tittade på mig när jag kom ut och frågade om jag var ok. Han måste ha sett min min. Jag förklarade att det var ok och att jag varit i Indien förut. Han svarade att när han fick reda på att vi aldrig varit i Afrika förut trodde han att vi skulle bli chockade.
På vägen stannade vi till vid en Masaiby, våra guider skulle fråga något. Vi stod där länge och jag kunde inte hjälpa att jag blev lite orolig. Här är Håkan och jag, alldeles ensamma ute i ingenstans i Afrika. Jag menar, de skulle ju faktiskt kunna göra vad som helst med oss… Men efter ett tag åkte vi vidare.
Efter ca 6,5 timmar var vi äntligen framme vid Masai Mara och vår safari kunde börja. Det var underbart. Vi såg lejon, giraffer, zebror, gaseller och impalor.
Just nu är vi på Sekenani Camp. Där bor man i en typ av tält som ändå har säng, toalett och tom badkar. Efter mörkrets inbrott måste man ha en eskort om man ska röra sig utanför tältet, till matsalen t.ex.. Detta för att området inte är inhägnat och att vilda djur kan komma in på området. Eskorten består av Masaikrigare med spjut och på väg till middagen såg vi faktiskt några bufflar i mörkret som betade gräs. Vi har fått en god middag med en fantastisk tomatsoppa och druckit rödvin. Innan middagen satt vi framför en brasa och pratade med föreståndaren här, samt en vit man som heter Nick. Förstod aldrig hans roll, kanske äger han stället?
Han berättade om en man, en irakier (som kom en stund senare) som flytt från Irak för att tillslut hamna i Kenyanskt fängelse. I fyra år satt han i en cell på en polisstation innan han kom ut. Tydligen var det mycket demonstrationer och man hade till och med tryckt upp T-shirtar med hans bild på. Men jag tror fortfarande inte han hade något giltigt pass…
Många ljud hörs genom tältduken när man ska sova, och när Håkan kröp ner under täcket kände han något varm och mjuk därunder och for upp. Det var en värmeflaska klädd med mjukt tyg som låg där! Spännande att ligga här och lyssna på alla ljud.

2008-10-11
Heldag i Masai Mara

Vi vaknade imorse i vårt ”tält”, jag hade sovit jättegott! När jag gick på toaletten kom de små aporna och hoppade på tälttaket.
Efter frukost begav vi oss ut i Masai Mara för en heldag Gamedrive. Vi hade lunchlådor med oss och stannade under ett träd för att äta dem. Att yoghurt, frukt, bröd och ägg kan smaka så bra!
Jag var tvungen att kissa och fick gå bakom en buske, men Mike var där och tittade först, det kändes tryggt.
Dagen i parken var underbar och vi såg många djur. Vi ska nu övernatta på Mara Sopa Lodge och standarden på rummen är hittills över förväntan. Strömmen är på endast vid vissa tider, men nu har den försvunnit trots att den borde vara här. Får se om det blir någon dusch ikväll…
Strömmen kom, men inget varmvatten…

2008-10-12
Över gränsen till Tanzania

I morse lämnade vi lodgen och åkte på en några timmar lång gamedrive i Masai Mara.
Vi fick se en del av migrationen och även ett par nya kadaver. Den första troligen ett vårtsvin då ett annat stod och tittade på… Gamar åt av kadavret och ett gäng hyenor närmade sig, men bara en gick fram och åt. Troligen var de relativt nyätna, så vi fick inte se när de jagade bort gamarna. Det andra kadavret åts av en massa gamar. Senare fick jag till några riktigt bra bilder med både giraffer, zebror och bufflar. Vi stannade också till vid en flod där det fanns flodhästar, jäklar vad stora de var! Visst, jag har fattat att de är stora, men inte såå stora. När vi senare sa det till våra guider bara skrattade de, tydligen var de vi sett väldigt små…
Vi passerade över gränsen till Tanzania idag och det gick bra. En stämpel i passet som kostade 100 USD, sedan var det fritt fram att vara här i 3 månader. Nu bor vi på en stop over lodge precis utanför Serengeti. Inte så fräscht som de tidigare men helt OK. Men det luktar lite illa. Jag såg att de tände eld vid varmvatten beredaren så förhoppningsvis blir det en varm dusch ikväll.

Zebror och giraffer

2008-10-13
Lake Viktoria

Denna natt sov jag oroligt, vet inte varför. Vi var båda lite oroliga i magen och hade svårt att äta frukost. Mycket var säkert psykiskt eftersom stället inte var det fräschaste.
Sedan bar det av till Lake Viktoria. Det ingick inte i vår plan från början, men vi tyckte att det kunde vara kul att se. Men dyrt blev det; 250 USD fick vi betala för att åka en roddtur och sedan gå en promenad genom byn med en guide. Man får hoppas att pengarna kommer till folket i byn…
På promenaden fick vi sällskap en massa barn som ville hålla i handen och ha våra vattenflaskor. Efter ett tag började några av barnen pilla i mina armveck och ett av barnen pussade mig där. Jag förstod inte varför. Barnen pratade med guiden och han förklarade för mig att de undrade vad de mörka sträcken var, alltså mina ådror. Lite gulligt tycker jag, de har nog aldrig sett ådror genom hud förut!
Sedan var det äntligen dags att åka in i Serengeti. Vi fick dock inte se så mycket idag, mycket var transportsträckor. Men vi stannade vid ett vattendrag och gick över en hög hängbro, Håkan tyckte det var lite jobbigt. Sedan åt vi vår lunch ute i skuggan. Choklad fick vi med idag, mums!
Vi fick också se massor med flodhästar. Att de är så stora och vad häftigt de låter! Tillsist fick vi också se en Leopard ligga och sova i ett träd. Nu är det bara noshörningen kvar så har vi sett The Big Five!
Lodgen vi bor på (Seronera wildlife lodge) verkar bra, snart är det dags för middag.

2008-10-14
Serengeti

Hela denna dag har ägnats åt gamedrive i Serengeti. Vi har sett leopard, gepard, schakal och en lejonhona.
Dagen delades upp i två delar så vi var tillbaka på lodgen och åt lunch.
Vi stannade också vid visitor center i Serengeti. En utställning kan man säga som berättar om migrationen och ekosystemet i Serengeti. Det som förvånar mig är att människorna inte är påträngande och försöker sälja saker. Med de få man har träffat på räcker det med att säga att man inte är intresserad. Så på en vecka har vi bara köpt en souvenir!
En brand härjar här i Serengeti. Vår guide sa att den var anlagd, de brukar göra det för att nytt grönt gräs ska växa upp som en viss antilop behöver. Men andra här på lodgen säger att det är en olycka, och jag börjar tro dem. Den är långt borta men vi ser den från vårt fönster och fram för allt känner vi röken väldigt tydligt. Jag hoppas att allt går bra.
När mörkret lagt sig hörde Håkan konstiga ljud utanför fönstret. Han tittade ut och där utanför gick två Hipposar och betade!! Det var så häftigt att se dem och fram för allt höra dem. Det var så mörkt att vi inte kunde ta något kort, men så underbart att bara stå där och lyssna…

2008-10-15
Ngorongoro och Masaier

I morse lämnade vi Serengeti bakom oss och körde mot Ngorongoro. På vägen stannade vi vid en masaiby. Även de vet hur man tar betalt, 100 USD kostade det att gå in och titta i byn. De började med en slags välkomstdans. Den innebar bl.a. några höga hopp som även Håkan fick prova på. Sedan fick vi gå i en av deras hus/hydda. Man fick gå böjd och det var helt mörkt, inga fönster. Otroligt varmt var det också då en liten eld brann därinne.
Sedan fick vi gå till deras ”kindergarten”. En stråhydda typ med en svart tavla. Ett par av barnen hade skrivblock i händerna. De sjöng en sång när vi kom ochprecis som alla barn tog de ifrån tårna. Alla skulle höras. Sedan pekade ett av barnen på räknetal på tavlan och alla sa efter. Men jag ifrågasätter ändå äktheten. Var inte detta lite spel för galleriet? Jag tror egentligen inte att dessa byar där man betalar på detta sätt visar hela sanningen…
Sedan åkte vi in i Ngorongoro och vi fick se vår noshörning! Så nu har vi sett The Big Five. Men den var rätt långt bort…
Vi fick också se ett lejonpar på ”honeymoon”, vi väntade ett tag och fick även se dem para sig, det var skithäftigt! Tydligen är de på honeymoon i ca 6 dagar och de parar sig var 20-60 minut. Efteråt orkar hanen inte jaga, så det får då honan göra.
En otroligt häftig dag var det i kratern och imorgon är det sista safaridagen, känns lite sorligt, men vi börjar också bli rätt trötta nu. Inte det att man är uttråkad på att åka runt, men det är intensivt och man får så mycket intryck. Det känns som om vi varit här längre än vad vi har och det tror jag beror på att vi upplevt så mycket, inte att tiden gått långsamt.
Nu ska vi sova här i Ngorongoro wildlife lodge.

2008-10-16
Lake Manyara

Imorse lämnade vi Ngorongoro och åkte mot Lake Manyara. På vägen stannade vi vid några ”shops” som sålde souvenirer. Jag köpte en skål med en giraff och även en giraff i teakträ. Han skulle ha 70 USD för den, men jag lyckades pruta den till 30! Han såg lite grinig ut, men det är klart att han gick med vinst, annars hade han inte sålt den.
Sedan var det dags för Lake Manyara. Det var en väldigt liten park, men trevligt med byte av miljö då den består av mycket skog. Vi såg en örn på väldigt nära håll (som jag upptäckte), elefanter och hipposar som var uppe på land och gick, trots att det var mitt på dagen. Såg också mycket gulliga apor.
Vi åt också röda bananer.
I kväll pratade och drack vi några drinkar tillsammans med våra chaufförer. Vi pratade lite om läget i landet med avseende på fattigdom m.m., det var mycket intressant.

2008-10-17
Arusha - Zanzibar

Vaknade imorse vid Lake Manyara och safarin var slut. Det kändes lite tråkigt och sorgligt, men samtidigt skulle det bli skönt att få komma till Zanzibar och vila upp oss. Vi är helt slut!
Flyget var försenat 2,5 timmar, så vi tittade lite i affärer på vägen och åkte en sväng i Arusha för att hitta en uttagsautomat. Sedan var det dags att säga hejdå till Mac och Mike. Mac fick 40 000 TSH för att köpa ris till sin hemby för, vilket han uppskattade. Det blir väl i alla fall runt 50 kg.
När vi landade på Zanzibar var jag kissnödig och gick in på flygplatstoaletten. Där stod en kvinna och delade ut toapapper och man fick sedan gå in. Det var inte spolat i min toalett och när jag var klar upptäckte jag att det inte gick. Jag påpekade detta för damen utanför och hon hindrade nästa från att gå in, tog med en hink vatten in och slog i stolen och sedan var det fritt fram för nästa!
Så nu har vi alltså anlänt till Zanzibar. Vårt rum är fräscht och ligger mot poolen. Vi åt middag i hotellets restaurang och blev lite besvikna. Jag beställde en pasta med tomat och chilisås, den var så stark att den knappt gick att äta! Tyckte både jag och Håkan och vi brukar inte vara känsliga mot stark mat. I och med att vi kom så sent fram hit hade vi inte hunnit titta runt, så vi blev lite oroliga över att vi skulle bli fast på detta hotell i fem dagar, men vi hittade sedan en gata med fler restauranger och en lite butik, så vi kommer nog att överleva!
I morgon ska jag försöka hitta ned till stranden och äntligen bada i Indiska oceanen!

2008-10-17 – 2008-10-23
Zanzibar

Tiden på Zanzibar har mest bestått av att slappa. Läsa böcker, sitta på balkongen, bada i havet eller bara gå en mysig strandpromenad vid lågvatten.
En dag gjorde vi en utflykt till Stenstaden, ”huvudstaden” på Zanzibar. Vi fick en guidad tur som var riktigt bra, men så trötta vi blev i värmen. Vi fick se huset där Freddie Mercury föddes, marknaden för kött, fisk och grönsaker, kyrkor och ett hinduiskttempel. Vi fick också besöka den före detta slavmarknaden. Nu är en kyrka uppbyggd på platsen, men under har de konstruerat de hålor som slavarna hölls fångna i. (tack och lov att de gamla riktiga är rivna). Helt sjukt, önskar att fler få se och uppleva det. Tyvärr är det kanske de som behöver se dem, som inte gör det.
För att byta ämne åt vi sedan en supergod vegetarisk pizza på ett flott ställe med havsutsikt. Sedan åkte vi vidare till en kryddodling. Vi fick en guidad tur som också den var riktigt bra och guiden pratade om gurkmeja och kardemumma på ett roligt sätt. Han lärde sig också säga ”sakta, sakta” på svenska. Vi fick se en kille klättra upp i en kokospalm och hämta ned kokosnötter, med bara ett rep lindat runt fötterna.
Under besöket såg vi också en full/påtänd man som gick runt och pratade med sig själv. Man såg att barnen tyckte att han var otäck, vissa saker är lika världen över.
Vi fick också göra turistiska saker på kryddodlingen. De flätade saker av några slags blad. En slips till Håkan, ett halsband och en väska till mig och som kronan på verket en varsin huvudbonad. Detta finns det kort på.
Zanzibar var en trevlig ö med turkost vatten. Stranden där vi bodde var inte mycket att tala om egentligen, men dög gott och väl till.
Hotellet vi bodde på hade en restaurang som jag skrev om första kvällen. Vi testade den ett par gånger till till lunch, men blev lika besvikna. Pizzan t.ex. smakade absolut ingenting. Plus att servicen var lite knepig.
På stranden fanns det som vanligt en massa försäljare, man jag tycker ändå inte att de var så besvärliga. Sa man bara tydligt nej tack så backade de.

2008-10-23
Hemresa

Sitter nu på flygplatsen i Addis och väntar på att flyger hem till Arlanda ska gå. Vi är liksom lite tillbaka i civilisationen nu. Man kan få tillgång till internet och betala med visakort. Men något man reagerar på är alla som röker! Nu har man blivit så van att det inte röks på allmänna platser. Här går människor förbi genom hela transithallen och röker en cigarett. Det var länge sedan man såg i Sverige!
Jag försöker summera resan i huvudet, men det är inte lätt. Så mycket intryck och upplevelser har det varit på resan.
Safaridelen har ju helt klart varit bäst. Helt fantastiskt att se dessa djur på nära håll, och i verkligheten. Vilken av parkerna som var bäst vet jag inte, alla hade sitt liksom. Men höjdpunkter var ju när vi fick se lejonparet på honeymoon, de stora flodhästarna och självklart alla kattdjur. Men min personliga ”lilla” favorit är nog ändå giraffen. Den är så ståtlig och ser så klok ut. Den var häftig att se gå och den är även Tanzanias nationaldjur.
En annan sak som gav mycket under resan var att få höra om den afrikanska kulturen av Mac och Mike och så att få besöka fiskebyn och masaibyn, även om jag tvivlar på att vi fick se hela sanningen.
Vistelsen på Zanzibar var mer som en ”vanlig” semester. Sol och bad, läsa bok och gå ut och äta på kvällen. Människorna vi stött på under resan har varit vänliga. Ingen faktiskt har stört oss särskilt mycket, varken försäljare, guider eller annan personal.
Hela resan har varit underbar och jag hoppas på att vi återigen kommer tillbaka till Tanzania.

Turkost vatten på Zanzibar

Solnedgång över Indiska oceanen

/Caroline