Sjuk...

Är hemma från jobbet idag och är superförkyld... Inte skoj. Rinnande näsa och så himlans ont i halsen, det är nästan bara glass sm hjälper mot det ;-)
Men det positiva är att jag kan passa på att uppdatera bloggen lite.

Jag och Vilja har kommit med på två ev de tre jaktprov vi anmälde oss till! Och det tredje vet vi inte än... Känns så skönt att jag har två starter nu, så vi verkligen får känna på detta. Efter att det gick så bra på det inofficiella provet, har ju såklart mina förväntningar på detta ökat, men samtidgt så känner jag att syftet är att klara en start, sedan hoppas vi såklart på ett bra pris.
Ambra kom också med på två prov. Ambra har haft det lite jobbigt denna vecka eftre provet. Det märks att hon har det jobbigt med stressen och den ligger liksom kvar ett tag efter och det är inte bra. Men vi har ändå beslutat att ge henne en chans att visa vad hon kan, för lägger hon bara den sidan till så är hon kanonduktig.
Så start i Uppsala och Södertälje blir det för oss!

Jag går just nu en lydnadskurs inför Rookie klassen på Svenska Hundklubben, med Vilja. Jag tycker att hon är så duktig och jag hoppas på att vi kommer att kunna tävla lite i lydnad också.
Det som jag tycker är svårigheten där är inte att lära henne momenten, dem kan hon nästan redan. Men det är så svårt för mig att plocka bort alla hjälper!!
Jag är så van att arbeta efter att ge hunden det stöd den behöver, och jag är gärna den som går in och stöttar min hund. Och i alla vardagssituationer och även inom de flesta områderna inom jakten så får man göra det. (självklart inom rimliga gränser). Men när det kommer till lydnaden ska man bara genom ett ord få hunden dit man vill, och det är ju det som är poängen med dessa cirkuskonster, det förstår jag också, men jag har så svårt för att plocka bort de uppmuntrande orden under linförigheten, vill gärna visa med handen i stanna och ja, allt möjligt! Inte för att jag tror att Vilja verkligen behöver dessa hjälper, men jag har så svårt för att låta bli!!
Men det är väl bara att kämpa på...

Jag har en valpkurs just nu på Svenska Hundklaubben och i måndags hade det varit en dålig dag på jobbet och jag mådde inte så bra (det var väl förkylningen som var på gång). De fick träna mycket med lösa hundar, en i taget och jobba på att kommunicera med sin hund utan kopplet. Jag tycker ibland nu för tiden att allt för många kommunicerar så mycket via kopplet.
De var så duktiga allihopa! De kämpade på och det var så roligt att se dem och ingen hund sprang fram till ågon annan eller sprang iväg någon annanstans heller. Man såg så tydligt hur bra kontakt hundar och förare börjar få med varandra. Jag var på så gott humör när jag åkte därifrån. Det är dessa stunder som gör det värt att arbeta som ideell instruktör!

Nu är det att hålla tummar, tår och sporrar för oss på proven!

/Caroline

Lopplåde-provet

I lördags var Zelda och Siri här hos oss för att husse och matte flyttade.
Siri och Vilja hade jätteroligt tillsammans som vanligt medan Ambra och Zelda valde att ta det lite lugnt. Förutom på promenaden förståss, då var det full fart på damerna. Det är så skönt att de fungerar så bra tillsammans alla tre.

På söndagen var det dags för Lopplådeprovet. Annica från kennel Ryegates dömde provet. Hon var jättetrevlig att starta för gav bra och inspirerande kritik. Hon kunde också hitta det där bästa hos varje ekipage.
Provet var väl organiserat och det var en trevlig dag och det var kul att få träffa massa Lopplådor och deras hussar och mattar.

Ida startade Ambra och det gick ungefär som väntat. Hon var riktigt duktig före start och kunde med en Ida i ögat gå fot förbi vattnet utan att springa i, till en början i alla fall. När provet nästan var slut kunde inte Ambra låta bli att ta sig ett otillåtet dopp, inte heller när anden kastades i kunde hon hålla sig. Men upptäckte hur sur Ida blev och vände upp igen.
Ambra blir ju väldigt stressad i såna här situationer, och det kombinerat med mycket ”kan själv” blir det ibland lite tokigt. Förutom de små knallningarna vid vattnet så var hon väldigt strulig med viltet. Hon brukar inte strula så med viltet i vanliga fall, men jag är inte så förvånad. I stressade och pressade situationer gör hon likadant med dummys. Hon hastar in, kastar ifrån sig och fokuserar bara på att få komma ut igen och hämta mer. Då är det svårt att få henne att ta om och hon har helt enkelt glömt bort det hon just tagit in, hon är redan halvvägs ute för att hämta nästa.
Men hon är ändå en underbar hund med mycket arbetsglädje (läs apmycket) och apporteringsvilja. Stor vatten passion och ett allmänt positivt förhållningssätt till det mesta. Och ett tredje pris lyckades hon i alla fall få!
Det är hennes förtjänst att jag har lärt mig det jag kan idag, och det är tack vare henne det går så bra med Vilja.

Vilja ja, henne startade jag och hon var riktigt duktig. Jag fick vara lite på henne i fotgåendet, men hon gick ändå med mig och var väldigt uppmärksam. Markeringarna på land och söket gick bra. Hon lyssnade även väl på inkallningen från söket. Det som jag kan önska mer av är avlämningarna. Jag tror att jag fick de flesta i handen, men mycket var för att jag kastade mig fram och tog dem innan hon hann släppa… Vattenmarkeringen tog hon bra, mitt lilla periskop, med en något plaskande simstil och där fungerade avlämningen inte alls.
Sedan var det dags för dirigeringen, ett linjetag på ca 20 m (tror jag, är inte så bra på avstånd!). Det som jag tyckte var lite svårigheten med det, var att först hade ju en markering på vattnet gått (som de fått hämta) sedan skulle de dirigeras 90 grader ifrån den, längs vattenbrynet.
Jag skickade Vilja och efter halva vägen stannade hon och tog ett steg ut i vattnet. Självklart hade jag i all nervositet glömt att stoppa pipan i munnen. Den ska alltid vara där vid dirigering! Så det blev ett stopp, stanna, eller nej, vänta…. Och Vilja gjorde osm hon alltid gör när hennes matte virrar. Kom och satte sig nedanför mig och tittade på mig ”matte, jag fattar inte”.
Jag skickade henne igen och denna gång gick det bättre. Rakt på och fick nosa en stund, men hittade kaninen och kom springande. Jag är så stolt över henne, dirigering har vi inte tränat så mycket än.
Jag är stolt över Viljas hela prov. Kritiken som jag framför allt kommer ihåg var att hon var bra förd och att det bara är att gå ut och starta! Ord som jag blev så glad över!
Och ett förstapris blev det! Till min lilla stjärna!
Så nu är det bara att hålla tummarna för att jag kommer med på något av de officiella proven jag anmält till.

Agaton? med en död and....

Bitvis kunde Ambra också gå fot

En kanin som Ambra hämtade från söket

Du måste vänta tills jag säger till!!

Vilja med kaninen från dirigeringen

Titta Husse står bland buskarna!

Efter provet stannade vi hos Bitte och flera av hundarna sprang runt på gården. Det är så härligt med dessa underbara hundar. Någon liten morrning för att säkerställa rangordningen, sedan var det bra!
Underbara flattar!!

Tio underbart bruna Lopplådor!

(Ambra och Vilja längst till höger)

/Caroline

Påsken

Det är så härligt med en hel ledig helg med solsken!

Påskhelgen började ju först med träning med Ingela och Zelda på skärtorsdagen.

På långfredagen hade vi släkten här på middag i en kombinerad påsk- och födelsedagsmiddag. Jag fick ett drinkblandningsset så på kvällen fick jag mamma att skjutsa mig till Kniven och köpa drinkinnehåll!! Sedan var det riktig Cocktailvarning i köket när jag och Rosie tog oss an Tom Collins och Cosmopolitan.

Håkan gillar ju av någon konstig anledning gin och tonic, så jag tänkte att en Tom Collins nog skulle passa. Han kände inte ens att det var något annorlunda, trodde det var en vanlig gin och tonic. Min Cosmopolitan tyckte han smakade hembränt och saft... Nästa gång vi får främmande så vet jag vem det är som får köra hem dem...

Men Yvonne tyckte att min Cosmopolitan var god, så god att hon somnade i bilen på vägen hem!

Hundmorfar kom också och hade två påskägg med sig. Av någon anledning misstänkte jag att det inte var till Håkan och mig... Ett var sitt ägg fyllt med pannkaka och ost, självklart till vovvarna!

Ambra tog sitt ägg och sprang ut på gräsmattan och fick upp det. Vilja sprang runt med det en bra stund i munnen först och undrade vad hon skulle göra med det. Men efter bara pyttelite hjälp så fick hon upp sitt också.

Hundmorfar vet vad tjejerna vill ha!

Mums, tur att man har hundmorfar, säger Ambra

Åh, det goda fanns inuti, säger Vilja

På lördagen fick vi riktig påskmiddag hemma hos Rosie och Seftan. Så gott och man åt för mycket som vanligt...

På söndagen åkte jag till Rimbo med Vilja för att träna tillsammans med en av mina träningsgrupper. Vi var hemma hos Märta som har en väldigt duktig jaktlabbe. Jag tror fakstiskt att de mognar fortare än flattarna, jag vill ialla fall tro det....
Vilja skötte sig riktigt bra. Träning på ny plats med nya hundar. Men det var inga problem att hålla sig till mig och göra vad jag bad om. Vi gjorde först en riktigt bra fotövning och sedan var det kluriga markeringar. Vilja löste dem riktigt bra, och även när hon vid ett tillfälle hamnade helt fel och jag valde att kalla in henne, kom hon på en gång, min lilla stjärna!
Viltträning blev det även denna dag.
Vi avslutade med ett sök och då ko tyvärr pipet på Vilja. Attans! Vissa situationer blir det pip och det är så jäkla svårt att komma åt. JAg är ganska säker på att hon inte är medveten om att hon piper. Hon vet ialla fall med säkerhet inte att det är fel.

På måndagen åkte vi till Ida och Martin i Södertäje och medan Håkan meckade i deras badrum åkte Ida och jag iväg och tränade med hundarna. Hon förde Ambra, eftersom hon ska starta henne hos Bitte på söndag och sedan förhoppningsvis även på något av de prov vi anmält henne till.
Vi tränade linjetag och markeringar och det gick super. Inget pip från Vilja heller!!
Ambra tyckte inte att havstruten var så himla rolig, men tillslut sa hon ok och plockade upp den också.

På måndagskvällen var båda hundarna riktigt trötta efter helgens träning.

På tisdagen på väg hem från jobbet satt jag igen och lade upp ett träningspass inför kvällen, men då kom jag på mig själv med att mina hundar behövde nog ingen träning den kvällen, så det blev mys i soffan istället. Ibland är det tur att man har två stycken när träningssuget är stort.
Så det har blivit några lugna dagar med endast promenader, men imorgon kväll blir det nog lite träning!!

Vilja letar godis under ytan.

/Caroline

Glad påsk!

Vill passa på att önska "alla" läsare en Glad Påsk! Just nu verkar det ju som att vi får ett underbart väder!

Ingela och Zelda var här och tränade igår. Jag passade på att gå tidigt från jobbet och vi fick en bra eftermiddag.
Först en härlig promenad och sedan var det dags för viltträning.
Det är ganska fascinerande hur hundarna känner igen olika vilt. Vi hade 6 olika fåglar, varav Vilja apporterat alla utom en rapphöna. Vi tränade först lite stadga med olika övningar, och rapphönan var den som var svårast. När jag gick fram till henne med flera fåglar i handen var det rapphönan som var mest intressant. Den var hon även mer tveksam över att plocka upp vid själva apporteringen. Där ser man hur viktigt det är att presentera olika viltslag för dem!
Träningen för övrigt gick riktigt bra, vi tränade mot förväntan hela tiden och lade även på skott vid markeringarna. Jag tycker att Vilja är riktigt stadig och lugn, tyvärr kommer det ändå lite pip ibland. Hon piper på ett konstigt sätt. Tex när man ska vända eller tom precis i skicket så kommer ett pip. Det är ju för att hon har så hög förväntan. Men jag hoppas på att hon kan hålla truten på jaktprovet, där behöver hon ju aldrig kunna vända ifrån på samma sätt, sedan får jag helt enkelt fortsätta att jobba med det. Eftersom detta har kommit nu den sista tiden, har jag all förhoppning om att vi ska hitta tillbaka till det tysta vi haft i nästan två år.

Sedan kom Siri och fick prova på att höra lite skott. Hon var inte alls berörd av skottet, hon var jätteduktig! Däremot var bössan, när Håkan höll i den lite läskig... Man vet ju aldrig vad den kan ta sig till!! Det är inte lätt att vara en liten flatt i spökåldern...

Tyvärr blev det inga biler från detta träningspass heller... Jag ska bättra mig!

GLAD PÅSK PÅ ER!!!

/Caroline

Krypen är här!!

Vilka underbara hundar jag har!

Vi var i Södertälje hos Ida och Martin igår och tränade med hundarna. Ida ska ju starta Ambra på prov i vår så hon tränade henne och jag Vilja. Håkan kastade fåglar och Martin och Seven mest njöt i den underbara solen!
Vi började med jaktlydnadsövningar med dummys. Fotgående med fallande dummys och en motförväntan övning där hundarna inte visste vilken dummy de skulle få hämta eller vems tur det var.
Sedan upprepade vi exakt samma sak med vilt. Det gick hur bra som helst! Vilja hade superbra upptag och lämnade även av i handen. Ambra var också duktig, men blev ibland förbryllad av att faktiskt Ida skulle ha apporterna och inte jag. Vid mot förväntan övningen började hon strula lite med viltet också. Men hon är ju skendräktig, ny förare mm, så vi la inte så stor vikt vid det. När Ida sedan tjoade lite vid inlevereringen, ordnade det sig. När vi sedan la sök så hämtade hon fåglarna klockrent, utan strul! Det var nog så att hon blev förvirrad av situationen.
Viljas sök kunde nästan inte ha blivit bättre. Fina upptag och hon arbetade på och tog ny mark och arbetade i samma tempo genom hela söket (högt) och hade samma bra fart in som ut. Kanoners!
Ida var imponerad av Vilja och det känns roligt. Jag hoppas att hon fortsätter med detta under våren.

När vi sedan kom hem till Ida hittade vi fästingar som kröp på båda hundarna, usch! Så nu är det redan dags att börja med fästingmedel...

/Caroline

Vår?

Är det så att våren är på väg?? Jag vet inte om jag vågar hoppas...

Det har varit mycket sedan senast. I helgen var jag på den andra helgen av min instruktörsutbildning. Vilja var med och jag tycker att hon skötte sig riktigt bra. Hon har problem med att vänta länge i bilen och det tar lång tid för henne att komma ner på en nivå så att hon fungerar igen. Detta är något vi måste jobba på.

Måndag och tisdag var jag på Friibergs herrgård med jobbet. Vi fick mycket gjort på våra verksamhetsdagar och oj så god mat vi fick. På måndagskvällen blev det "kurs" i drinkblandning, jättekul! Så nu önskar jag mig lite blandadrink redskap, så jag kan bjuda mina gäster på goda drinkar!

Förra helgen var Ingela och Siri här och tränade jaktlydnad, det var så duktiga båda vovvarna!!

Två systrar söta med ett gäng dummys

Vilja har börjat med pip i träningen. Det gör mig riktigt nervös. Nu när all apportering börjar släppa, ska pipet komma då?? Så nu blir dte hårdträning mot förväntan, för det är i förväntansögonblicken, när hon själv ska jobba, som pipen kommer. När Ambra jobbar är hon knäpptyst, så det är inget sådant.
Viltet måste jag också komma igång med...
Det börjar ju bli dags att anmäla till proven, men jag ser det som övning nu i vår och satsar mer till hösten.

/Caroline