Inget vidare...

Nej, idag gick det inte alls.
Gick upp tidigt imorse och åkte till Härnösand på jaktprov (vi är uppe vid höga kusten nu så det var inte såå långt att åka). Vi startade som nummer 6, ett bra startnummer tycker jag, men det hjälpte föga idag.
Provet hade ett ganska lätt upplägg; två enkelmarkeringar på vatten, ett sök och sedan två enkelmarkeringar på land. Vilja löste alla uppgifter riktigt bra. Hon jobbade på duktigt på söket, hämtade en fågel som låg ut i vattnet och hämtade även riktigt djupt ut. Ett par gånger tog hon lite stöd av mig, en av gångerna var det när domaren gick ut i sökområdet, då stannade hon vid honom och tittade lite frågande på mig. Ett enkelt litet ”sök” hjälpte för att hon skulle jobba vidare.
Landmarkeringarna och vattenmarkeringarna spikade hon och bevisade att hon även hade sin näsa med sig här.
Med andra ord så tror jag att hennes arbetsinsatts idag är det bästa hon någonsin gjort på prov.
Kritiken på arbetet var god och domaren sa att jag hade en riktigt duktig flattik, arbetsvillig och duktig.
MEN, transporterna fungerade inte alls, de var riktigt dåliga och jag fick ofta vara på henne. Avlämningarna fungerade ok, men hade lite mer att önska. Detta sänkte mig till ett andra pris… Sedan när domaren gav kritik fick hon för sig att börja pipa, och pep vidare i passiviteten, vilket resulterade i att vi sänktes ytterligare ett pris.
Detta känns verkligen skit!! Avlämningarna och transporten visste jag att det kunde gå på tok med, men att hon skulle börja låta så där!!
Det känns som vi bara arbetat oss nedåt idag.
Och jag är riktigt lessen. Det kommer dröja ett tag nu innan jag startar igen.
Det värsta är att jag tycker pip är så svårt att jobba med. Jag vet inte hur jag ska göra eller tänka.
Så nu tänker jag vara deprimerad ett tag (på hundfronten alltså) och skita i hundträning överhuvudtaget.

Vilja är ändå ganska nöjd med dagen, hon ligger här och slumrar på köksgolvet och har ätit massa korv. Hon fattar inte detta med pris. Så nederlaget får jag ta, hon är lika glad som vanligt (och tur är väl det!).

/Caroline

DJ:a och en ny inflyttad familj

Vem vill vara Dj?? Inte jag i alla fall. Vår diskmaskin har gått söner så nu måste vi diskjocka hemma. Snacka om ett I-landsproblem. Vi måste diska för hand!

I veckan har jag varit sjuk, en eländig förkylning som ännu inte har gett med sig. Men Ida var hit en dag och vi tränade. Gjorde ett upplägg som jaktprov med vilt åt Vilja, men ett dolt sök osv. Hon skötte det strålande! Sköter hon sig så på lördag kan det inte bli mer än ett rakt sträck i protokollet!!
Jag är lite nervös inför starten i Härnösand, men jag måste göra ett försök. Jag vet ju att hon är redo, men allt måste klaffa, under dessa förhållanden.

Mygginvasionen fortsätter, det är hemskt! Man kan knappt gå utanför dörren utan att bli uppäten.
Men en liten familj har flyttat till oss. En igelkott familj. Två vuxna och två små har vi sett.
De verkar komma överens med hundarna också. De små rullar ihop sig först om de kommer riktigt nära, typ verkligen trycker nosen mot dem. Står den nån halvmeter ifrån så står de bara och vädrar på varandra. De vuxna visar lite mer respekt och kan fräsa till ibland.
I dag var en av ungarna framme själv, den knallade runt och brydde sig inte att jag satt så nära och tittade, den kliade sig och flanerade runt.

Går jag för nära rullar den ihop sig säger Vilja som ligger och spanar på nykomlingen.

Det kliar lite under hakan!

Ambra mår mycket bättre och man kan nu öppna munnen på henne. Däremot vet jag inte om jag sett henne jäspa? Jag såg henne avbryta en jäsp idag och det fick mig att fundera… Hon mår inte så bra av kortisonet dock. Helt matfixerad, det bara lyser ur ögonen på henne, plus att hon är extra trött. Drygt en vecka till måste hon stå ut med tabletterna.

Om en vecka är det semester!!!

/Caroline

Stackars Ambra

I morse när jag skulle åka till jobbet såg jag att Ambra var irriterad i ögat. Stackarn tänkte jag, undrar om hon fått något i det igen som irriterar, men jag kunde inte se något.

När jag kom hem sedan på kvällen såg jag att det var mycket värre. Vi spolade ur ögat igen men kunde inte se något. Hon var svullen under ögat, lite röd i ögat, men ändå inte så farligt.

Håkan gav hundarna mat och ganska snart kom Ambra ut från köket, hon ville inte äta sin mat. Håkan uppmuntrade henne att äta och hon började äta igen, men då började hon gnälla och man såg att hon hade ont när hon åt. Vi ringde till veterinären på en gång och fick också komma på en gång.

Veterinären droppade vätska i ögan för att kontrollera en eventuell skada på hornhinnan, men det fanns ingen sådan. Hon klämde och kände och tittade på tänderna, när hon öppnade munnen på Ambra gav hon till ett vråltjut!! Hon hade ONT!

Hon fortsatte att klämma och känna, men vid det här laget var Ambra om möjligt ännu mer osammarbetsvillig. Men hon kunde titta klart på tänderna och de såg bra ut, sedan öppnade hon munnen igen och ett till vråltjut.

Hon ville ta ett blodprov för att se om hon hade någon iinfektion, hon misstänkte nämligen att Ambra har en infektion i käkmuskeln. Blodprovet visade inget konstigt och veterinären vidhöll vid att det troligen var en inflammation. Vi får avvakta och se om behandlinegnn hjälper.

Ambra ska behandlas med kortison nu i några veckor, förhoppningsvis blir det bra av det. Nu får vi hoppas på att det är en inflammation och inget annat, så att hon snart blir bra.

Hon tuggar inte om man ger henne godis, och hon kan inte gäspa heller... Stackars Ambra!

Så eländig hon ser ut, stackrs liten!

/Caroline

Johan Falk- G.S.I.

Jajjemen, mitt i högsommaren med kanonfint väder, satt vi inne i en biosalong. Men det var det värt!
Det var en riktigt bra film, precis som de tre tidigare, Noll tolerans, Livvakterna och Den tredje vågen.
Johan Falk var tillbaka i Sverige och började i Gruppen för Särskilda Insatser i Göteborg.
Vi får följa polisens arbete mot den organiserade brottsligheten, och det är inte alltid klart vem som är ”busen” och vem som är offret. Inslag också där dum gör vad dum säger. Sorligt nog tror jag det är en verklighet allt för ofta…
Jag tycker det var en film som hade det mesta; spänning, action, relationer, och visst var en liten tår på väg ibland.
Mårten Blomkvist på DN sågar filmen totalt. Tycker att dialogen är tråkig, jag håller inte med. Mycket kan sägas utan ord också.

Sedan var det mysig grillkväll med Rosie och Seftan som gällde.

Ingela, Zelda och Siri kom över förra måndagen och trots värmen bestämde vi oss för att träna lite med hundarna.
Vi gjorde en markeringsövning där vi tryckte ned små dummys i ett område och sedan kastade en markering i samma område, men den dummyn togs bort innan hunden skickades.
Zelda gjorde ett bra jobb, Ambra gjorde ett riktigt bra jobb (min guldklimp!), medan Vilja fladdrade runt mycket, i synnerhet mot slutet då vi valde att inte kasta en markering först utan skicka på ett linjetag och det verkade bli för svårt.
När jag sedan gjorde en enklare övning med henne, så blev det mycket fladder då också.
Jag vet inte om det är hennes ålder, om hon ska in i löp, om det blivit en för tuff vår, eller om det är något annat, men lilla fröken har inte riktigt varit sig själv.

Nu verkar högsommarvädret vara över för nu, men förhoppningsvis återkommer det innan sommaren är slut…

/Caroline