Detta var dock det svåraste prov av dessa tre jag nu har startat på.
Det började med en enkelmarkering med en kråka, där nedslagsplatsen var dold. Vilja for ut och spikade markeringen, kom springande med kråkan i ett bra grepp (inget tag i vingen alltså!) och lämnade av i handen!
Sedan var den en kort transportsträcka till söket. Hon började sitt sökarbete riktigt bra och fick in ett par fåglar (som lämnades i handen de också!), men sedan började hon söka sig bakom söket och jag var tvungen att kalla in henne. Jag märkte att det sänkte hennes fart och tyvärr hamnade vi i den situationen några gånger. Hon låste sig också fast vi en sten som hon började böka med som jag var tvungen att bryta henne för (Det visade sig senare att det låg ben under stenen, så det var alltså inte bara en dumgrej utan hon markerade att något fanns där. Hon hade alltså näsan med!)
Hon svävade också i väg vid ett tillfälle och hämtade en and från kasseringshögen… Men samma där, näsan var med! Från själva söket fick hon in 5 av 6 fåglar och hon jobbade på väldigt länge, dock i ett varierat tempo. Jag är nöjd med hennes sök, även om det finns lite mer att önska.
Sedan var det dags för en tur mot vattnet. Fotgåendet var bitvis bra, men det var också en hel del med tjat och när vi kom ned till vattnet blev det bitvis väldigt virrigt.
Det var två enkelmarkeringar på vattnet, den första hamnade rätt långt ut mot kanten på andra sidan, men den var ändå ute på vattnet. Vilja tog den bra och kom in och även den hamnade i handen! (Fast vi fick ta emot nära vattenkanten) Den andra markeringen hamnade i vasskanten på andra sidan och man kunde inte alls se den. Det blåste mycket också och det kändes som att Vilja drev åt höger när hon simmade ut och hon kom helt ur kurs. Jag tänkte bara att jag skulle ha is i magen. Och snart får hon vind på den och börjar sakta simma mot rätt ställe. Jag uppmuntrar då med ett JA! Och ett bra! Och hon simmar på fortare och spikar den då vid vasskanten och simmar tillbaka, lämnar av snyggt.
Sedan var det dags för en till markering. Den gick parallellt med vattnet, över ett knepigt sankt underlag där de fick kämpa på bra. Hon markerade bra och sprang ut till rätt område, fick leta en liten stund, men hittade den och började springa tillbaka. Oj så hon fick kämpa! Hon sjönk ner och jobbade på, men hon släppte aldrig fågeln, den skulle med till varje pris! Däremot när hon var en knapp meter ifrån mig så släppte hon den. ”Nej, nu orkar inte jag hålla i den här fågeln längre!” Såg det ut som hon sa. Men jag är så nöjd med att hon höll fast fågeln så bra fast hon fick kämpa med underlaget.
Jag kände mig nöjd när provet var över.
Vi fick bra kritik, domaren gillade Vilja. Han tyckte dock att hennes sök var lite yvigt och att jag hade svårt att hålla henne i rätt område. Han tyckte också att hennes sista vattenmarkering var lite otydlig. Jag tyckte hon löste den riktigt bra med tanke på att vi aldrig gjort en så svår markering på vatten förr.
Pris skulle jag få, vågade jag hoppas på en 2:a? En 1:a visste jag att det inte skulle bli på grund av söket.
Något positivt jag märkte med denna domare var att han var mycket noggrann med viltet. En funktionär berättade att han dagen innan hade tagit fram allt vilt och känt igenom det. Han kände igenom varje vilt en hund hämtat in och även sådant som de tagit upp utan att ta in. Jag tycker detta är mycket bra och viktigt. Men tyvärr tror jag inte att alla domare gör detta så här noga. Mycket bra!
Prisutdelningen kom och visst blev det en 2:a!! Jag blev så glad och har nu bestämt mig för att anmäla till Härnösand i sommar, och då jäklar! Till dess är det framför allt tre saker jag måste jobba med. Fotgåendet, avlämningarna måste bli säkrare och söket.
Söket är ju såklart det som oroar mig mest. Men min plan är att börja med ordentliga motivationssök för att få henne att hålla sig i ett område. Sedan bygga en svårighet med att göra dolda sök vid vatten osv. Också att låta sökområderna vara mera odefinierade av terrängen. För omedvetet tror jag att de är det många gånger när jag tränar.
I dag är båda vovvarna trötta. Ambra var hos Rosie igår och var och solade i parken och blev allmänt bortskämd. Det är också så att när man är hund hos Rosie är man också konstant övervakad, hon har full koll på andning, vad som finns i näsborrarna och om de gör något konstigt ljud… Eller hur Rosie??
Nu ska jag och Vilja fört och främst ha några veckors vila. Endast lite lydnadsträning inför Rookieprovet, men det tar jag inte så allvarligt på. Det går som det går.
Nervös väntan vid hundstoppet
Första markeringen, ni ser väl kråkan? 
Vilja på väg in med den första vattenmarkeringen.
Kritiken blir skriven...
Jag är både duktig och söt!/Caroline
6 kommentarer:
Åhh va kul!! Grattis till 2:a priset det är ni väl värda!! Nästa gång sätter ni ettan!! Önskade att jag och min Vilja hade vågat oss på fler prov och presterat så bra som ni har gjort :-) Men här börjar löpet gå mot sitt slut så inför höstens jaktprov ör vi på G. Kram
Stort GRATTIS kul att du är nöjd! Roligt med lite fina bilder i inlägget:) Jag är jättesugen att träna så såg bara till så sätter vi fart!
Bravo! 3 starter fixade och det verkar av vad jag läser att ni gjort mycket bra grejer att ta med sig till vidare träning.. Nu har du och Vilja fått lite proverfarenhet så nu sitter ettan till hösten. Kör hårt.
Va roligt att det går bra för er på tävlingarna :) Blir riktigt sugen när jag läser om det, men man vet ju hur det är, när man väl är där skulle man ha tunnelseende och inte ha någon som helst kontroll på kroppen :) Ni är duktiga som utsätter er för det!
Jättegrattis ung hund med 3 täta starter du måste vara nöjd med att ha gått till pris på 2 av starterna ( eller hur !!!)
Kul att du anmält dig till fler prov Håller tummarna och väntar på besked om hur det gått .
Lycka till / annica
Jag tycker ju att hundarna alltid gör massa konstiga ljud när jag är ensam med dom, gör dom det med flit? Bara för att jävlas med mig? Eller har NÅN sagt till dom det? Så jag måste ju kolla upp vad dom håller på med! (Eller den här ggn, Ambra)
Skicka en kommentar